Hur använder man växter
•
Nybörjarguide krukväxter
4. Duscha växten
Många växter, speciellt tropiska sådana, vill ha hög luftfuktighet som kan vara svår att uppnå i våra hus och hem. Ett fiffigt sätt att kringgå problemet är att duscha växten – antingen i duschen/badkaret eller där den står med en sprayflaska, gärna flera gånger i veckan. Vattnet ska vara kallt till rumstempererat och så kalkfritt som möjligt för att undvika fläckar på bladen. En tumregel är att det går bra att spraya alla plantor som inte är ökenväxter eller har ludna blad.
Sådär! Nu är du fullt utrustad för att välkomna dina första växter med bravur. Vill du läsa mer om hur du sköter specifika växter, varför det är viktigt att jorden förblir lucker eller hur man gör för att övervintra pelargoner är du varmt välkommen in till Plantbyrån. Och får du inte nog kan man även beställa Plantbyrån direkt i den digitala brevlådan en gång i månaden genom att signa upp sig till Plantklubbens nyhetsbrev. Hoppas vi hörs!
•
Näring
I naturen växer vilda växter av vad som finns naturligt i jorden. Insekter och kryp, bakterier, svampar och olika mikroorganismer ser alla till att vissna växtdelar bryts ner. Det är de förmultnade växterna som blir ny näring i jorden.
Men för våra odlade grödor räcker inte naturens egen näring till. Jordbrukets växter kräver extra tillskott för att bonden ska få en så bra skörd som möjligt. Näring som bonden tillför kallas för gödsel. Gödsel berikar jorden med allt som växterna behöver extra: kväve, fosfor, kalium, kalcium, magnesium och svavel.
Det finns gödsel som är organisk och så finns det mineralgödsel. Organisk gödsel är till exempel växtrester som återgår till jorden när bonden plöjer, eller kiss och bajs från gårdens djur. Mineralgödsel tillverkas av människor på fabriker.
Växterna behöver skydd från angrepp
Utöver näring, ljus och vatten behöver bonden skydda växterna från angrepp. Angriparna kan vara insekter, larver, kryp, sva
•
Fotosyntesen och klimatförändring
Lämplig årstid: året runt
Det är i bladen det händer! I fotosyntesen omvandlar växterna koldioxid och vatten till olika kolhydrater med hjälp av det gröna klorofyllet. En skulle kunna säga att växterna samlar på kol som de tar från luften. Koldioxiden som växterna bygger upp sina växtdelar av tas in i bladen genom klyvöppningarna som sitter undertill. I processen bildas syre som även det släpps ut genom bladens klyvöppningar. Vi människor är beroende av det syre som växterna frigör i fotosyntesen.
Solenergi + koldioxid + vatten → kolhydrater + syre
Vad rör sig i en växt?
Fotosyntesen är svår att förstå. Ett sätt att få grepp om hur eleverna tänker om växter och solenergi kan vara att be dem rita och berätta om vad som rör sig i en växt. Hur en på ett annorlunda sätt kan beskriva hur flödena i ett träd sker har vi beskrivet i aktiviteten Träd.
Gå till Träd
En kan säga att växterna gör sin egen "mat" genom fotosyntesen. Ett enkelt sät