Hur går gasutbytet i


  • Hur vet man om man fått mat i lungan
  • Rolig fakta om lungorna
  • Vad är gasutbyte
  • Andningen

    Alla människor måste andas. Kroppen, och alla organ som finns i den, är uppbyggd av celler och de behöver syre för att fungera. Om de är utan syre för lång stund går de sönder. Därför måste både människor och djur andas.

    Luftens väg

    Varje år andas du in ungefär fyra miljoner liter luft. Luften du andas in går genom näsan och munnen passerar näshålan och munhålan. Sen åker den vidare, ner genom svalget genom luftstrupen som delar sig i två luftrör, bronkerna. Bronserna i sin tur delar sig i mindre luftrör, bronkioler, inuti lungorna.

    Du kanske tänker dig dina lungor som tomma säckar, som du blåser upp, när du andas in? Men lungorna är inte ihåliga. De ser mer ut som en tvättsvamp, eller kanske ett surdegsbröd. De är fulla av små blåsor som kallas lungblåsor eller alveoler.

    Alveolerna sitter som små vindruvsklasar, längst ut på de allra tunnaste bronkiolerna. Alveolerna är pyttesmå, bara en halv millimeter i diameter, och de är täckta av små, tunna blodkärl. D

    Andningsvård - Översikt

    Andningsproblem - andningssvikt

    Den som inte kan andas fritt och obesvärat eller inte får tillräckligt med luft, kan få kvävningskänslor och känna otrygghet, rädsla, panik och ångest. Ett luftvägshinder kan också vara ett livshotande tillstånd [6].

    Andningssvikt (respiratorisk svikt) kan ha många orsaker. Den absolut vanligaste är rökningsorsakad kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL), men det finns även andra tillstånd och sjukdomar som kan ligga bakom såsom neuromuskulära sjukdomar, trauma, deformerad bröstkorg, lungfibros eller sjuklig fetma. Vid dessa tillstånd kan det vara svårt för kroppen att vädra ut koldioxid eller få tillräckligt med syre. Det finns olika typer av behandling mot andningssvikt och alla syftar till att förbättra andningen med det primära syftet att rädda liv, men behandling m

    Alveol (luftrörsförgrening)

    Alveol, lungblåsa, är den struktur i lungorna där gasutbytet med kapillärerna sker. Från luftstrupen och inåt förgrenar sig luftvägarna mer och mer i allt finare rör i en trädformad struktur. Alveolerna är små blåsor längst ut i denna struktur. I en människas lungor finns ungefär 300 miljoner alveoler.[1]

    Blodet som går genom kapillären avger genom diffusion sitt innehåll av koldioxid, medan syrgas passivt diffunderar över från alveolen till blodet. Alveolen är omgiven av alveolär vätska innehållande bland annat vatten.

    Alveolen är uppbyggd av två olika celltyper:

    • Typ I-pneumocyter: en typ av skivepitel och utgör 95 procent av ytan i alveolen. Den har ingen förmåga till celldelning. Dessa består av ett mycket tunt membran som möjliggör gasutbytet vid respiration.
    • Typ II-pneumocyter: klassificeras som kubiskt epitel. Den har två funktioner: dels har den förmåga till celldelning varigenom nya typ I-pneumocyter kan bildas vid behov, dels prod