Hur går avföringsprov
•
Koloskopi
Granskad av: Jan Zedenius, professor i kirurgi, Karolinska universitetssjukhuset
Fakta
- Med ett koloskop kan hela tarmen undersökas.
- Genom koloskopet kan läkaren ta vävnadsprover
- Innan undersökningen behöver du genomgå vissa förberedelser
Vad är koloskopi?
Koloskopi är en metod för att undersöka insidan av tjocktarmen och ändtarmen. Instrumentet som läkaren använder kallas koloskop. Det är en cirka en och en halv meter lång, böjlig slang som är kopplat till en bildskärm. Det styrs via små rattar som gör att det går att se åt alla håll i tarmen. Koloskopet förs in via ändtarmen.
Undersökningen kan visa om du har sår eller inflammationer på tarmen. Koloskopi görs bland annat vid misstänkt kolorektalcancer, det vill säga cancer i tjocktarmen eller ändtarmen.
Hur går koloskopi till?
Innan undersökningen kommer du att få en liten plastslang i armen eller på handen, en så kallad venkateter. Den används om du under eller innan undersökningen skulle behöva få
•
Vad är ett avföringsprov?
Vad är ett avföringsprov?
Det finns flera typer av avföringsprover som läkaren beställer beroende på dina symptom och vad som ska utredas. Ett av de vanligaste avföringsproverna undersöker om det finns blod i avföringen. Blod i avföringen syns inte alltid med blotta ögat.
F-hb
Provet tas vanligtvis för att fastställa orsaken till varför du har tarmbesvär eller blodbrist. F står för feces som är det latinska namnet för bajs. Hb är en förkortning av hemoglobin som är ett protein. Hemoglobin ger blodet sin röda färg och behövs för att transportera syre från lungorna ut till kroppens organ. Med hjälp av ett F-Hb-prov kan även små mängder blod i avföringen påvisas.
Bakterieodling från avföring
Undersöker om det finns bakterier som salmonella, shigella, campylo och yersinia i tarmen. Detta prov kan exempelvis beställas vid tarmbesvär med diarré efter utlandsvistelse.
Screening för tarmcancer
De närmsta åren kommer alla i Sverige mellan 60 och 74 år bli er
•
Screening för tjock- och ändtarmscancer
Fakta
- Screeningen sker via ett avföringsprov
- Osynligt blod upptäcks i provet
- Chansen att överleva ökar om sjukdomen upptäcks tidigt
Två procent av de som genomgår screening har blod i avföringen. Av de som sedan går på sin efterföljande koloskopi är det ungefär sex procent som får en cancerdiagnos. När screeningprogrammet är fullt utbyggt beräknas det spara 300 liv i Sverige varje år.
Så går provtagningen till
Alla som erbjuds screening får ett brev med posten med provtub till avföringsprov, instruktioner och svarskuvert. Det är helt gratis och erbjudandet räcker i sex månader.
Du gör själva provtagningen i hemmet och skickar in avföringsprovet för analys. Analysen visar om det finns så kallat osynligt blod i avföringen.
Osynligt blod kan du inte se själv men det kan vara ett tecken på tjock- och ändtarmscancer.
Av de som gör provtagningen är det cirka två procent som har osynligt blod i avföringen. I de flesta fallen