Hur många kromosomer kan
•
Kort introduktion till kromosomer och kromosomfel.
Förenklat kan man säga att kromosomerna är de strukturer som bär våra gener. Normalt har vi 46 kromosomer. Dessa är formerade i par där ena hälften kommer från modern och andra hälften från fadern, alltså 23 par. De första 22 paren har namn som sitt nummer (1-22) medan det sista paret, könskromosomerna, benämns X resp. Y. En man har en av varje (XY) medan en kvinna har två X-kromosomer (XX).
Om en individ inte har dessa 46 hela kromosomer utan saknar en bit av någon kromosom (sk. deletion) saknas de gener som denna bit innehåller. Om en extra kromosombit bildas (sk. duplication) finns dessa gener i en extra uppsättning.
En person med för lite, eller för mycket, gener kan drabbas av missbildningar, utvecklingsstörning eller sjukdomar.
Trots att det låter konstigt behöver dock inte ett kromosomfel innebära några problem alls för individen. Hur stor skada det blir beror på vilka gener som är inblandade i felet. Detta innebär ocks
•
Vår kropp är uppbyggd av miljarder celler. Inuti varje cell finns en cellkärna och inne i den våra kromosomer. Normalt finner man 46 kromosomer i varje cell hos människan. Kromosomerna är två och två lika varandra och man delar därför in de 46 kromosomerna i 23 par. Den ena kromosomen i varje par har vi ärvt från vår mamma via en äggcell och den andra från pappa via en spermie. De första 22 kromosomparen kallas autosomer och är precis lika hos män och kvinnor, medan det sista paret - könskromosomerna - skiljer sig åt mellan könen. Kvinnor har normalt två X-kromosomer (XX) medan män har en X och en Y kromosom (XY).
Kromosomerna består av deoxyribonukleinsyra (DNA) - den molekyl som bär våra anlag (gener). Cellkärnan och kromosomerna innehåller dessutom äggviteämnen som veckar och stödjer DNA så att sammanlagt mer än en m
•
Kromosom
En kromosom är en struktur i cellen i vilken hela eller delar av genomet (arvsmassan) finns. Kromosomen innehåller en lång tråd av DNA.
Prokaryoter (bakterier och arkéer) har vanligtvis endast en kromosom, som ofta har cirkulär form. Eukaryoter (djur, växter m.fl.) har kromosomer med mer komplicerad struktur. Människan har 23 par kromosomer.
Uppbyggnad
[redigera | redigera wikitext]Kromosomerna kan betraktas som den mest tätpackade formen av DNA.
Hos eukaryoter består varje kromosom av en DNA-tråd som är lindad kring histoner (i spermierna kring protaminer), som är proteiner av olika typer. Den exakta formen för hur DNA-tråden är lindad och packad varierar under cellens olika faser. Vid mitosen är DNA:t maximalt packat och det är vid denna fas som kromosomerna kan urskiljas i mikroskop – en relativt vanlig laboration i högstadieskolor är att titta på kromosomerna i rottrådarna hos en lök.
DNA:t och proteinerna, i dess olika former av kondensation, brukar