Hur är en alkan

  • Vad används metan till
  • Metan strukturformel
  • Metan etan, propan, butan, pentan, hexan, heptan, oktan, nonan, dekan

    • •

    Alkener – dubbelbindning

    En kolatom kan binda en annan kolatom med två bindningar. Bindningen kallas för dubbelbindning. Samlingsnamnet för kolväten med en eller flera dubbelbindningar är alkener. De har ändelsen -en. Nedan är exempel på de två enklaste alkenerna. Resten av metanserien följer samma mönster.

     

    Ett kolväte kan ha flera dubbelbindningar. Det markeras i namngivningen. Bilden nedan föreställer propen med två dubbelbindningar. Den heter därför prop-di-en.

    På alkener med längre kedjor markeras dubbelbindningens placering med en siffra. Numreringen sker från den ände där dubbelbindningen är närmast änden. Detta kolväte kallas 1,2-butdien.

    Alkyner – trippelbindning

    En kolatom kan binda en annan kolatom med tre bindningar. Bindningen kallas trippelbindning. Dessa kolväten kallas alkyner. De har ändelsen -yn. Nedan är exempel på de två enklaste alkynerna. Resten av metanserien följer samma mönster.

    På samma sätt som hos alkener kan kol

    •

    Alkaner

    Homolog serie

    Ordnade efter den växande mängden väteatomer i deras struktur bildar alkanrepresentanter en homolog serie. Det börjar med metan, som innehåller en kolatom, och slutar med dekan med nio kolatomer. Namnen på alkaner kommer från mängden kolatomer som finns i strukturen och definieras med grekiska eller latinska siffror samt den karakteristiska -anändelsen, som med heptan, nonan, etc. Den allmänna formeln för alkaner är följande: , där ‘n’ står för kol (C)-talet som finns i kedjan och ‘H’ representerar väteatomerna.

    Antalet kolatomer som finns i kedjan Alkanformel Alkannamn
    1 CH 4 Metan
    2C2H6_ Etan
    3C3H8_ Propan
    4C4H10_ Butan
    5C5H12_ Pentan
    6C6H14 Hexan
    7C7H16 Heptan
    8C8H18 Oktan
    9C9H20_ Ingen
    10C10H22 Decane

    Typer av mättade kolväten

    När det gäller kedjestruktur skiljer vi följande typer av alka

    •

    Alkan

    Inom kemin är en alkan ett mättat kolväte, det vill säga ett kolväte utan dubbelbindningar eller trippelbindningar mellan kolatomerna, vilka är placerade i en rak eller förgrenad kedja av enkelbindningar kol-kol.

    Den generella summaformeln är CnH2n+2. Den minsta alkanen med n=1 är metan (CH4) och alkanen med exempelvis n=8 heter oktan, C8H18.

    Alkanerna är relativt reaktionsobenägna - utom vid oxidation. Mildare oxidation med syrehaltiga ämnen ger upphov till alkoholer, ketoner, aldehyder eller karboxylsyror, fullständigare oxidation (förbränning) ger koldioxid och vatten samt (beroende på förbränningsgrad) varierande mängder av kolmonoxid. Ibland används ordet ”paraffin” i bred bemärkelse som samlingsbegrepp för alla alkaner (från latinets ”parum affinis”, ung. ”föga reaktiv”)[1]. Alkaner är opolära.

    Alkaner utgör huvudbeståndsdelarna i bensin, dieselolja och jetbränsle/flygfotogen.

    n-alkaner

    [redigera | redigera wikitext]

    Den enklaste al