Hur ser hälsoschema ut
•
Hållbara arbetstider
EU-kommissionens granskning leder till längre dygnsvila och mer återhämtning
Efter att EU-kommissionen har ställt krav på Sverige att förändra reglerna kring dygnsvila i Sveriges största kollektivavtal, HÖK/AB, har Kommunal förhandlat med Sveriges kommuner och regioner (SKR) och Sobona. Det gjordes under hösten 2022 och från och med 1 oktober 2023 kommer förändringarna att slå igenom.
Förändringarna gäller för dig som jobbar inom kommun eller region, alltså på Kommunals avtal med SKR och Sobona. Med förändringarna i avtalet stärks arbetstagarnas rätt till minst 11 timmars sammanhängande ledighet under varje period om 24 timmar, det som kallas för dygnsvila. Dygnsviloreglerna är ett skydd för arbetstagarens hälsa och säkerhet. Undantag kan därför endast ske enligt särskilda förutsättningar som specificeras i avtalet och ska föregås av en noggrann bedömning av behovet.
– Tidigare har arbetsgivarna slentrianmässigt kunnat störa medlemmarnas rätt till dygnsv
•
”Hälsoscheman ett dumt påhitt av chefer och konsulter – Kommunal kräver ett stopp nu!”
Varför, varför, varför dyker hälsoscheman fortfarande upp i äldreomsorgen runt om i landet?
Det handlar inte om att arbetsgivare inte förmått lägga ner dem, utan om att de fortfarande glatt lanserar dem!
Det är flera år sedan rapporter började komma om scheman som ironiskt nog kallas hälsoscheman, men som i själva verket skapar ohälsa.
Påhitt från chefer och konsulter
Gemensamt är att de läggs av chefer och konsulter på central nivå, långt ifrån verksamheten och ibland till och med över huvudet på första linjens chefer.
Dessa scheman innehåller ofta delade turer, blandar ständig natt med kvälls- och dagspass, rast på natten eller kortade nattpass som innebär att de blir fler till antalet och med väldigt kort återhämtning.
På ett ställe fick jag höra att argumentet var att det är ohälsosamt med fler än två lediga dagar i sträck. Så dumt!
Jag undrar hur de cheferna har tänkt
•
Arbetstidsmodeller och scheman
Gemensamt för de flesta arbetstidsmodeller är att planeringen görs med hjälp av datasystem där uppgifter om bemanningsbehov matas in och matchas mot arbetstagarnas önskemål. Systemet lägger sedan ett schema som gäller för en bestämd period.
Arbetstidsmodeller istället för fasta scheman kan vara ett sätt att öka arbetstagarnas inflytande över arbetstidsförläggningen på arbetsplatsen, Men det är svårt att få till scheman som gör alla nöjda. Kanske leder uttrycket ”önskeschema” tankarna åt fel håll, för det är sällan som någon får igenom sina önskemål fullt ut. Arbetstidsmodeller handlar snarare om individuellt förlagd arbetstid utifrån verksamhetens behov.
En väl fungerande arbetstidsmodell bygger på ett givande och tagande. Flexibiliteten ska gälla både arbetsgivare och arbetstagare och inte enbart gå ut på att arbetstagarna ska vara flexibla gentemot sin arbetsgivare.
Det finns olika datasystem för planering av arbetstiden, till exempel Time