Hur många renägare

Renskötsel är att äga och kontrollera tama eller halvvilda renar och att använda dem för sin försörjning, exempelvis genom att tillvarata mjölk, kött och skinn eller genom att använda renarna som drag- eller lastdjur eller som lockdjur vid vildrensjakt. Renskötsel utövas oftast som en areell näring över stora områden men kan också bedrivas inom inhägnader.

Renskötsel har bedrivits i hundratals, kanske tusentals år inom Eurasien och har i sen tid införts även till Nordamerika och Grönland.

Domesticering och tämjning

[redigera | redigera wikitext]

Beteckningen renskötsel består i själva verket av flera olika sätt att utnyttja renen vilka inneburit olika grader av domesticering.^[1]

• Renen används för att få kött, skinn och andra slaktprodukter. Djuren behöver inte tämjas, utan det räcker med att de vänjer sig vid att människan rör sig i närheten.^[1]

• Renen används som mjölkdjur. Under sommaren hålls renkorna samlade, fångas in och mjölkas. Detta f

  •

  Hur stort är problemet?

  Antal angripna djur

  I Sverige finns omkring 250 000 stycken tamrenar. Ingen vet exakt hur många av dem som faller offer för rovdjur varje år. I en av statens offentliga utredningar från år 2012 anges ett spann på 20 000 - 70 000 renar. Andra beräkningar tyder på att det rör sig om någonstans mellan 45 000 - 70 000 renar som angrips per år.

  Säkert är i alla fall att lodjuret är det rovdjur som tar allra flest renar i Sverige. Därefter kommer järven. Ett genomsnittlig lodjur tar ungefär tre gånger så många renar som en genomsnittlig järv. 

  Hur många renar som tas av björn är inte helt klarlagt, men man vet att det är framförallt kalvar som tas i maj och början av juni. En omfattande undersökning visar att björnen kan stå för en betydande del av kalvförlusten i skogslandet. 

  I renskötselns åretruntmarker ska det inte finnas några stationära vargar. Det är ett politiskt beslut och det innebär att antalet vargar i renskötselområdet är lågt. Därför står vargen

  •

  Debatt: ”Urfolk – vad är det egentligen?”

  I Sverige har vi enligt myndigheterna ett urfolk – samerna.

  Men stämmer verkligen det? Under bronsåldern kom människor som inte var samer till Jämtland. De livnärde sig på jordbruk, jakt och fiske.
  Så vad är ett urfolk? Är inte det när man bott i generationer på en plats, och där brukat och använt marken för sin försörjning?

  En svensk i en jämtländsk by där dennes anfäder sedan många hundra år också har funnits, är inte han eller hon att betrakta som urinnevånare?

  Är det givet att det endast är samerna som får bruka, jaga och fiska på statens marker? Men för den rätten måste man vara renägare med renmärke och vara inskriven i renlängden, inte annars.

   

  Längden avgör

  Enligt länsstyrelsen i Jämtlands län är det i renlängden det finns uppgifter om hur många renar varje same har. Länsstyrelsen går efter den i frågor om brukanderätt som jakt och fiske på statens marker och samebyarnas marker.

  Peter Engström, verksjurist på Sametin