Hur mäter smhi
•
Hur mäts vind?
Allmänt om vindmätningar
En vindmätare (eller anemometer som den också kallas) ska enligt föreskrifterna placeras på tio meters höjd över en slät yta utan störande objekt i omgivningen. Avståndet till andra andra objekt bör vara minst 10 gånger objektets höjd.
Ofta placeras vindmätaren i toppen av en mast eller liknande. Om vindmätaren placeras vid sidan masten bör den monteras på ett stag av en längd minst tre gånger mastens bredd.
En helt perfekt placering kan i praktiken vara svårt att uppnå. Det kan
t ex finnas byggnader eller vegetation i närheten, men placeringen av mätstationen görs för att i möjligaste mån minimera dessa felkällor.
Vindriktningen anger från vilket håll det blåser i form av väderstreck eller ett gradvärde. En sydlig vind kommer således från söder vilket också kan anges som 180 grader. 360 grader betyder att vinden kommer ifrån norr, ej att förväxlas med 0 grader som anges då det är vindstilla eller växlande vind.
Vindhastigheten
•
Hur mäts molnighet?
Det traditionella sättet att uppskatta mängden moln har varit att en observatör betraktar hela molnhimlen och gör en bedömning av hur många åttondelar av himlen som är täckt av moln. Alla moln räknas, även de tunnaste slöjmoln. I vissa fall är det svårt att ge en objektiv bild, men trots det är molnigheten en intressant variabel.
Ursprungligen gavs molnmängden i tiondelar, men 1947 gick man över till att ge den i åttondelar, eftersom det underlättar bedömningen. Om man använder åttondelar kan man vid uppskattningen gå till väga så att man först delar in himlen i halvor, sedan halvorna i fjärdedelar och slutligen dessa i åttondelar.
Under 1990-talet blev det allt färre stationer med observatörer som gjorde molnobservationer. Istället tillkom fler automatiska molnhöjdsmätare och information från satelliter. Denna förändring påverkade beräkningen av antalet klara och mulna dagar samt molnighetskartorna.
Automatiska mätningar
En del automatstationer,
•
Hur mäts solskenstid?
Intresset för solstrålning och dess betydelse för väder och klimat har funnits mycket länge. I slutet av 1800-talet blev det möjligt att mäta det vi kallar solskenstid med så kallade heliografer. I Sverige inleddes de första mätningarna med dessa instrument i början av 1900-talet.
Med åren har ett antal olika instrument använts för att mäta solsken, och tekniken utvecklas ständigt. Men nog så viktigt som instrumentens funktionalitet är placeringen av dem. Solen bör inte vara skymd av till exempel hus, skog eller andra föremål.
Under årens lopp kan förändringar på mätplatsen ha skett, såsom att träd har vuxit upp eller huggits ner. Det händer att instrument byts ut eller flyttas, och de personer som har utvärderat registreringarna har skiftat. Allt detta medför att de längsta mätserierna sällan är homogena.
Antalet stationer har varierat, men över tiden har det funnits cirka 60 stationer med kortare eller längre mätserier. I januari 2