Hur säger man saliv
•
Slicka dina sår för bättre läkning
– När en inflammation uppstår bildas en mängd vita blodkroppar i munnens slem. Vår studie har visat att slemmet stimulerar de vita blodkropparna att kasta ut ett ”nät” som dödar bakterier, säger Ole Sørensen, forskargruppsledare vid Institutionen för kliniska vetenskaper på Lunds universitet.
Att nät från vita blodkroppar dödar bakterier är inget nytt, det upptäcktes för drygt tio år sedan. Det nya är att ”näten” som kastas ut när slemmet stimulerar de vita blodkropparna är mycket bättre på att döda bakterier än de nät som tidigare har varit kända.
– Slemmet bidrar till att bilda effektiva nät av dna och proteiner som kan ha betydelse för den läkande effekten av saliv, säger Sørensen.
Ska man alltså slicka sina sår?
– Absolut, det kan man göra. Slemmet har dock bäst effekt när såret är mycket inflammerat.
Men inte allas slem är lika läkande.
– Om man exempelvis har sjukdomen aftös stomatit, som ger sår i munnen och läpparna, så är slemmet
•
Så kan saliv hjälpa till att läka sår
– När en inflammation uppstår bildas en mängd vita blodkroppar i munnens slem. Vår studie har visat att slemmet stimulerar de vita blodkropparna att kasta ut ett "nät" som dödar bakterier, säger Ole Sørensen, forskargruppsledare vid Institutionen för kliniska vetenskaper på Lunds universitet.
Att nät från vita blodkroppar dödar bakterier är inget nytt, det upptäcktes för drygt tio år sedan. Det nya är att "näten" som kastas ut när slemmet stimulerar de vita blodkropparna är mycket bättre på att döda bakterier än de nät som tidigare har varit kända.
– Slemmet bidrar till att bilda effektiva nät av dna och proteiner som kan ha betydelse för den läkande effekten av saliv, säger Sørensen.
TT: Ska man alltså slicka sina sår?
– Absolut, det kan man göra. Slemmet har dock bäst effekt när såret är mycket inflammerat.
Men inte allas slem är lika läkande.
– Om man exempelvis har sjukdomen aftös stomatit, som ger sår i munnen och läpparna, så är
•
Saliven säger mer än du tror!
På Hälsohögskolan pågår flera forskningsprojekt där salivprover finns med från olika perspektiv, exempelvis i forskning kring personer med obstruktiv sömnapné – andningsuppehåll när de sover – och om individer som har behandlats för huvud- och halscancer. Men det gäller också forskning om barn med autism, barn som fått probiotika (goda bakterier) första levnadsåret och inte minst om forskning för att bedöma ungdomars risk för att drabbas av karies.
Saliven har viktiga funktioner som underlättar vårt dagliga liv, den består mestadels av vatten (98%) och de resterande två procenten innehåller viktiga ämnen för att hålla oss friska. Salivens skyddande effekt är främst genom sitt innehåll av ”goda” bakterier, proteiner och enzymer av olika slag. Den har även en antibakteriell och pH-höjande effekt som skyddar våra tänder mot karies, dessutom sköljer den bort matrester och har en smörjande effekt som gör att vi kan svälja, tugga och prata. Saliven gör ocks