Hur räknade romarna är

  • Romerska siffror 0
  • Romerska siffror l
  • Romerska siffror 1-10

    • •

    Romerska kalendern

    Den romerska kalendern var en lunisolarkalender. Den styrdes alltså av månen och solen. Den ersattes enligt påbud av Julius Caesar med den julianska kalendern år 46 f.Kr.

    Den första romerska kalendern

    [redigera | redigera wikitext]

    Den första romerska kalendern från 753 f.Kr. var uppdelad i följande tio (10) månader:

    Martius - Mars var årets första månad. Mars var romarnas krigsgud, och man offrade djur till honom varje år under denna tid för att bringa tur i de krig som skulle komma under året.

    Aprilis - April har fått sitt namn efter två tänkbara ord. Antingen ordet "apricus", som betyder 'solig'. Eller ordet "aperire", som betyder 'öppna' (till exempel blom- och bladknoppar som slår ut). Aprilis var tillägnad Venus.

    Maius - Maj. Markens och växternas gudinna hette Maia. När växtlighet och jordbruk tog fart på vårkanten, offrade man till henne för att få en god skörd.

    Iunius - Juni är gudinnan Junos månad.

    Quintilis, den f

    •

    Romerska siffror

    Romerska siffror är ett talsystem bestående av vanligtvis sju grundsiffror I (1), V (5), X (10), L (50), C (100), D (500) och M (1000). Ytterligare tecken brukades i ett utökat system, som romarna införde under 200-talet f.Kr. enligt tabellen nedan, men också för att beteckna större tal samt bråk. Romarna inkluderade aldrig noll i sitt talsystem och kunde aldrig hantera noll i sin aritmetik.[källa behövs]

    Talsystemets principer

    [redigera | redigera wikitext]

    Varje bokstav motsvarar en fix siffra som sedan sammanfogas för att bilda större tal. Systemet byggs främst upp av:

    • I = 1
    • V = 5
    • X = 10
    • L = 50
    • C = 100
    • D = 500
    • M = 1000

    Man kan sätta ett streck ovanför en bokstav för att markera att den är värd tusen gånger så mycket, Ī är alltså samma sak som M. Ett vertikalt streck på vardera sidan av ett tal markerar att det är värt hundra gånger så mycket, |X| är alltså samma sak som M.

    Eftersom romerska tal har ett fast värde (alltså

    •

     

    I   unus,-a,-um

    II  duo, duae, duo

    III  tres, tria

    IV quattuor

    V quinque

          Lyssna:  [Real]   [Mpg]

    VI  sex

    VII septem

    VIII octo

    IX  novem

    X   decem

     

     

    I-III böjs som adjektiv. Man säger alltså: unus servus, una puella, unum bellum, men quattuor puellae, quinque servi etc.

    första är på latin primus,-a,-um

    andra secundus,-a,-um

    tredje tertius,-a,-um

    etc.

    Ordningstalen böjs också som adjektiv.

     

    De romerska siffrorna

    Romarna använde bokstäver för att ange tal.

    I = 1
    V = 5
    X = 10
    L = 50
    C = 100 (centum)
    D = 500
    M = 1000 (mille)

    Skriver man ett lägre tal efter ett högre tal, adderas det:  XI = 11
    Men om man skriver det före, subtraheras det: IX = 9
    På samma sätt betyder LXX = 70, men XL = 40.

     

    Månader

     

    Det romerska året började ursprungligen i mars och hade till en början bara 10 månader. Senare