Hur ser högar ut

Mullvad och sork kan snabbt få gräsmattan att bli full med jordhögar, förstöra växternas rötter och skada barken på trädstammarna. Tyvärr är de inte helt enkla att bli av med. Här är våra bästa tips för hur du tar reda på om du har mullvad eller sork i trädgården och vad du kan göra åt problemen!

Mullvad eller sork?

Så känner du igen mullvad

Mullvaden finns i södra Sverige. Den syns sällan ovan jord, och dess underjordiska system med gångar kan täcka ytor mellan 100–1000 kvadratmeter. Den lever ensam, förutom under fortplantingsperioden mellan februari och juni, och får 3–4 ungar per år. Den äter maskar, insektslarver och sniglar.

Kännetecken:

• 11–16 cm lång.

• Spetsig nos.

• Skimrande mörk och tät päls.

• Korta, handliknande fötter.

• Bygger gångar med cirkelformade hål.

• I högarna den skapar ovan jord kan du hitta en del sten, men inte gräs, och utgångshålet ligger centralt i dem.

• En ensam mullvad kan skap

  •

  Visst är det maskar som är igång med att tillverka näringsrik jord till din gräsmatta, utan tvekan trädgårdens bästa medarbetare eftersom vi människor ännu inte lyckats tillverka jord.
  
  Varje höst dyker dessa högar upp i naturen men de syns bäst i en gräsmatta. Maskarna tar hand om höstens löv och annat organiskt avfall och omvandlar det till jord, sannolikt därför vi ser så många högar just på hösten då hela jordytan är täckt med mat till jordfabrikanterna. Tänk om ingen tog hand om avfallet, vi skulle drunkna i löv, kvistar och döda växtdelar. Nu är inte maskarna ensamma om denna bedrift, det finns miljoner småkryp och mikroorganismer som arbetar med nedbrytning men de lämnar inga synliga spår på ytan.
  
  En mask äter lika mycket avfall som sin egen kroppsvikt varje dygn, någon har räknat ut att det är 3 gram eller ca 43 löv.
  
  Dessutom har maskarna en annan viktigt uppgift, de gräver gångar som luftar jorden och tillför syre och vatten till växternas rötter.
  
  På våren ses inga h

  •

  Döda högar är fulla med liv

  Förra veckan höll Södra den första utbildningen för sina skogliga tjänstemän i skogarna söder om Jönköping. Deltagarna ska i sin tur i höst utbilda kollegor och entreprenörer i sina egna verksamhetsområden. Allt för att balansera behovet av klimatvänlig energi med värnandet av den biologiska mångfalden. Utbildningen handlar om att se till att det blir färsk död ved i form av toppar och ris vid en avverkning, men även om man att lämna kvar träd som kan utvecklas till framtida gamla naturvärdesträd som naturligt ger död ved till insekterna.

  – Just nu är biobränslemarknaden inte så het, men det kan ändra sig snabbt. Med den här utbildningen vill vi både visa vilka naturvärden som finns i grenar, ris och toppar som blir vid en avverkning och vad vi kan göra för att värna dessa värden samtidigt som vi använder groten till energi, säger Therese Lindström, skogsekolog på Södra.

  Groten från löv och tall

  Skogen där utbildningen genomförs är lövdominerad