Hur är dynamiten


  • Gammal dynamit
  • Vad uppfann alfred nobel mer än dynamit
  • Dynamit synonym
  • Dynamit

    Dynamit (från grekiskansdynamis, "kraft") är en klass av sprängämnen, med degartad konsistens, och består av nitroglycerin blandat med andra ämnen, exempelvis kiselgur till gurdynamit. Kiselgur är till för att suga upp nitroglycerinet.[1] Gurdynamiten uppfanns 1866 i staden Krümmel av svensken Alfred Nobel. Han fick patent på uppfinningen i Sverige under en tidsperiod av 13 år.[2][1] Nobel kallade produkten för Dynamit. Senare tillkomst av fler typer av dynamit gör det lämpligt att kalla detta sprängämne för gurdynamit för att skilja det från andra typer av dynamit. Tidigare hade man haft svårt att använda nitroglycerin som sprängämne vid till exempel bergsprängning eftersom man då använde rent nitroglycerin. Nitroglycerinet är en oljeartad vätska, som lätt exploderar vid slag och hade på grund av utsipprande från borrhålen genom sprickor i berget och även på andra sätt förorsakat många olyckor. Först genom gurdynamiten kunde nitroglycerinet användas till be

    Alfred Nobel – Dynamit

    Alfred Nobel är en av de mest berömda svenskarna genom tiderna. Han uppfann dynamiten och tog patent på 355 uppfinningar under sin livstid. Alfred Nobels testamente gav Sverige Nobelpriset. Idag är det världens mest kända pris.

    Uppväxt och familjen Nobel

    Alfred Nobel (1833-1896) är en av Sveriges mest kända uppfinnare. Om man pratar om Sverige utomlands är det ofta hans namn som dyker upp.  Hans far var Immanuel Nobel, även han en uppfinnare som alltid var på jakt efter nya idéer. Immanuel Nobel grundade bland annat Sveriges första gummifabrik och uppfann en upplåsbar gummimadrass. Som barn var Alfred Nobel svag och sjuklig och klarade bara av två terminer i skolan. Men han var frågvis, nyfiken och en flitig läsare.

    Efter en del dåliga affärer i Sverige sökte Immanuel lyckan i Ryssland och sönerna undervisades på både ryska och svenska av privatlärare i Sankt Petersburg. Den unge Alfred Nobel lärde sig ryska fort och skulle komma att tala fem språk

    Så stor skada gör olika mängder dynamit

    Redan mycket små mängder sprängämnen kan vålla stor skada på människor. Riskområdet för sprängkapslar, som innehåller ca 1 g sprängämne, är 20 meter.

    Vid en explosion kan människor skadas både direkt och indirekt, av tryckvågen som bildas. Ju närmre man befinner sig detonationen, desto större risk att skadas.

    När en explosion sker inuti ett slutet utrymme kan både personer som vistas i utrymmet och de som finns i omgivningen skadas, till exempel genom glassplitter eller fordons- och byggnadsdelar.

    Även tryckvågen som bildas vid explosionen kan vålla stor skada, se faktaruta.

    Så kan du skadas av tryckvågen

    Det finns olika typer av skador som kan uppstå av en tryckvåg som färdas genom luften, en så kallad luftstötvåg. I FOI-rapporten ”Människans tålighet mot luftstötvågor” finns en mängd exempel. Här är några av dem.

    1. Skador som uppstår när tryckvågen träffar kroppen. Drabbar särskilt luftfyllda organ som öron, ögon, lungor, luftv