Hur tar man näver

•

365 saker du kan slöjda

Björkens ytterbark kallas näver. Det är  ett smidigt, starkt och formbart material som dessutom är vattentätt och motståndskraftigt mot röta och svampangrepp. Därför har det förmågan att bevara lukt och smak i mat. Näver innehåller dessutom tjära och brinner väldigt bra. Tjäran kan utvinnas genom torrdestillering för att få björktjära. Sot från bränt näver blir också ett användbart pigment som kallas kimrök. En bit näver vill gärna rulla ihop sig själv, särskilt om det kokas eller värms på annat sätt. Alla dessa egenskaper gör näver väldigt användbart till många olika saker. Näver har heller inte några kända negativa effekter när man arbetar med det.

Björk finns i hela landet men för slöjd ställs höga krav på kvalitén, att nävret är tillräckligt slätt och smidigt. Framförallt är det glasbjörkens näver som är användbar för slöjdändamål eftersom den fortsätter att vara slät även på äldre träd. Och den växer huvudsakligen i norra Sverige. Bästa tiden att t

•

näver

Skyddar mot vatten och röta

Näver är helt vattentätt. ”Regnkläder” av näver har använts genom historien. Det har funnits både näverkragar, nävermantlar och näverhattar som skydd mot regnväder.

I husbyggnadskonstruktioner är näver användbart för att förhindra att timmer och virke börjar ruttna. Det kände människor till redan för tusentals år sedan. Bland annat satte man ”strumpor” av näver som rötskydd på stolpar som bar upp huskonstruktioner.

Golv har täckts av näver för att skydda mot kyla och väta från jorden.

Nävertak har funnits sedan stenåldern och läggs än idag, bland annat på gamla byggnader på friluftsmuseer och hembygdsgårdar.

På bilden syns ett nävertak på ett finskt friluftsmuseum. Ovanpå nävret, som sticker fram som en krullig kant på gaveln, ligger brädor som håller nävret på plats.

Det äldsta nävertaket som finns i Norden finns i Norge och är från äldre järnålder, alltså mer än 2000 år gammalt.

Också i samisk kultur används näver som täckning på kåto

•

Att ta näver, nävertäkt, är en gammal traditionell kunskap som jag själv lärde mig av min farmor. På den tiden, sent 1970-tal och 1980-talet fanns fortfarande fantastiska äldre björkar med näver av mycket god kvalitet. Numer är det värre ställt med den varan. Mesta delen av det näver som används i landet idag, i traditionell slöjd, är importerad från Ryssland. Vi på Forsnäs Hemman avverkar ju en del björk varje år från vår egen skog, till snickeri och ved och för att en del träd står på "fel plats". Vi planerar avverkningen noggrant så att vi både kan ta nävret från de träden och så att lövet kan användas som foder.
Så här gör vi:

Vänster; lägger ett snitt genom nävret med en kniv. Höger; Bräcker försiktigt loss näverflaket.

Först är det viktigt att påpeka att det inte ingår i allemansrätten att ta näver. Man måste äga trädet! Sen gäller det att välja rätt tid, trädet ska sava (löpa) ordentligt och bladen ska vara precis fullt utvecklade sedan 1-3 veckor tillbaks. Ma