Hur ser jätteloka ut

  • Jätteloka förväxling
  • Jätteloka bekämpning
  • Jätteloka torkad

    • •

    Jätteloka

    Jättelokan är giftig och är en växt som hotar den biologiska mångfalden genom att den är stor och lätt tar över där den växer. Det är därför viktigt att markägaren bekämpar den där den dyker upp.

    Markägaren ansvarar för bekämpning

    För att begränsa spridningen av jättloka är det viktigt att fastighetsägare utrotar arten på sin mark. Trelleborgs kommun ansvarar för kommunens mark, medan andra markägare ansvarar för att bekämpa jättelokan på sin mark. Det är alltid markägarens ansvar att ta bort jättelokan där den dyker upp.

    Jättelokan hotar den biologiska mångfalden genom att den tränger ut annan växtlighet. Jättelokans växtsaft kan också ge återkommande eksem och brännskador på huden.

    Var finns jättelokan?

    Jättelokan trivs i fuktiga områden längs vattendrag och på stränder men även på så kallade ruderatmarker, som exempelvis industriområden, banvallar och vid vägar.

    Hur ser jättelokan ut?

    Jättelokan kan likna hundkäx men är betydligt större. Den är flerårig och

    •

    Jätteloka

    Status i Sverige

    Växten förekommer i Sverige och har stor spridning. Den bekämpas lokalt. Jätteloka är listad på EU:s förteckning över invasiva främmande arter, vilket innebär att den är förbjuden att importera, sälja, odla, transportera, använda, byta och sätta ut i naturen.

    Så här känner dig igen jätteloka

    Jättelokan ser ut ungefär som ett jättestort hundkäx och kan förväxlas med vissa andra växter. Stammen kan bli flera meter hög och nästan 10 centimeter tjock. Bladen är stora med spetsiga, flikiga kanter.

    Växtarten kan skapa problem för din hälsa

    Jättelokans växtsaft kan ge brännsår på huden, särskilt om du är i solen. Skadorna visar sig ofta först efter några timmar eller ett par dygn. Om du har fått växtsaft av jätteloka på dig bör du tvätta området med tvål och vatten. Skydda sedan huden mot direkt solljus under minst en vecka, även om du är symtomfri.

    Bekämpa och förhindra spridning av jätteloka

    • Plantera aldrig invasiva arter.
    • Om du upptäcker jätteloka

      •

      Jätteloka

      Jätteloka (Heracleum mantegazzianum[1]), tidigare även kallad jättebjörnloka,[2] är en art i familjenflockblommiga växter. Den förekommer naturligt i Kaukasien i sydvästra Asien.

      Jättelokan odlas ibland som prydnadsväxt och spreds som en sådan till Europa och Nordamerika. Numera är den förbjuden att hålla levande inom EU eftersom den klassas som en invasiv art.

      Biologi

      [redigera | redigera wikitext]

      Systematik och namn

      [redigera | redigera wikitext]

      Jätteloka är en art, eller en samlingsbenämning för en grupp av närbesläktade och svårskiljbara arter (småarter). De kan skilja sig något till utseende och biotop. Jättelokor som förekommer i Sverige har vetenskapligt beskrivits som H. giganteum, H. laciniatum, H. pubescens och H. stevenii. Arten (mantegazzianum) är namngiven efter den italienske etnografen Paolo Mantegazza (1831–1910).[1]

      Arten kan ibland förväxlas med snarlika, stora lokor. Detta inkluderar tromsöloka, hörsneloka, bredloka