Hur man resonerar på
•
Så skriver du en riktigt bra resonerande text – även om du aldrig gjort det förut!
En resonerande text handlar om att presentera och diskutera olika åsikter och fakta kring ett specifikt ämne eller fråga. Genom att använda sig av argumentation och jämförelser, försöker man att se saken från olika perspektiv för att sedan kunna besvara en frågeställning.
Bli en bättre skribent och få högre betyg i svenska – läs mer här!
Använd olika tekniker
För att skapa en bra resonerande text är det viktigt att använda sig av olika tekniker för att stärka dina resonemang – exempelvis motargument och jämförelser. Detta innebär att du har med objektiv fakta och argument som stöder två olika ståndpunkter, samt att du bemöter eventuella motargument.
Det är viktigt att komma ihåg att resonemang och argument inte är samma sak. När du resonerar ska du objektivt ta upp för- och nackdelar och sedan komma fram till en slutsats. I ett argument däremot tar du mestadels bara upp fördelar med den
•
Hur ”resonerar” dina elever?
I LGR11 förekommer ordet ”resonemang” och ”resonera” 480 gånger i målformuleringarna. Huvudsakligen ska de ”föra” resonemang. Eleverna ska sedan resonera i t ex ”utvecklade och välunderbyggda” resonemang.
Men vad är ett ”resonemang”, egentligen? Varför har det fått ett så stort utrymme? Ofta används det i läroplanen som en synonym för att eleven ska redogöra eller redovisa genom att presentera ett resonemang. Det innebär att ordet resonemang i läroplanen ofta får en kommunikativ, expressiv och språkligt uttryckande innebörd, med nära koppling till bedömningssituationer. Eleverna producerar arbeten och muntliga presentationer där resonemangen sedan kan bedömas.
Det pågår revision av LGR11 och Skolverket har bl.a. lyft fram att i högre grad betona faktakunskaper ”där det behövs”, en tydligare progression mellan stadierna, och mindre detaljerade kunskapskrav (1). En pusselbit kring varför läroplanerna bitvis kan uppfattas som
•
Elevexempel 3: ”Fördelar: Hela samhället får vara med och påverka. Trots att man gjort det genom att rösta i val så kan det finnas olika åsikter inom partierna, vilket gör att de var och en inte kan ha ett tydligt ställningstagande. i en folkomröstning ser man då tydligare vad samhället tycker. Folk som vill men inte ofta vågar göra sin röst hörd kan göra det nu. Nackdelar: jag tror inte att alla människor sätter sig in i frågan och verkligen resonerar kring ämnet. Ibland kan politiker vara mer pålästa än någon som inte arbetar inom ärendet. Dessutom har vi valt att ha en riksdag som tar besluten åt oss (med hjälp av riksval, förstås), så en del människor kan tycka att det känns onödigt att lägga frågan på dem.”
Lärarkommentar: Elevens svar innehåller flera för- och nackdelar med en folkomröstning, vilket visar på mycket goda kunskaper om folkomröstningsförfarandet. Resonemanget om folkomröstningsförfarandet problematiseras med hjälp av att lyfta fram åsiktsskillnader inom partier,