Hur leds försvarsmakten
•
Förordning (2007:1266) med instruktion för Försvarsmakten
Departement/myndighet: Försvarsdepartementet
Utfärdad: 2007-12-06
Ändrad: t.o.m. SFS 2024:143
Upphävd: 2025-01-01
Författningen har upphävts genom: SFS 2024:1333
Ändringsregister: SFSR (Regeringskansliet)
Källa: Fulltext (Regeringskansliet)
Innehåll:
Har upphävts genom förordning (2024:1333).Uppgifter
Ansvar och uppgifter
1 § Försvarsmaktens huvuduppgift är att försvara Sverige och allierade stater mot ett väpnat angrepp med utgångspunkt i det kollektiva försvaret inom Nato. Förordning (2024:143).2 § Försvarsmakten ska främja Sveriges säkerhet och hävda Sveriges territoriella integritet. Myndigheten ska ha förmåga att värna Sveriges suveräna rättigheter och svenska intressen samt att förebygga och hantera konflikter och krig såväl nationellt som internationellt.Försvarsmakten ska kunna bidra till att hävda allierade staters territoriella integritet.Försvarsmakten ska kunna utföra s•
Hur styrs försvarsmakten?
19 september 2003
Håkan Edström har funnit att ledande svenska militärer under 1990-talet hade en betydligt mer offensiv syn på hur Försvarsmakten bör lösa sina krigsuppgifter än vad landets politiska ledning ansåg vara nödvändigt. Medan politikerna förordade ett försvar enbart på svenskt territorium, förespråkade Försvarsmaktens ledning militära insatser utanför landets gränser.
Edström, som lägger fram sin avhandling vid den statsvetenskapliga institutionen, Umeå universitet, anser att de till synes ständigt återkommande svårigheter den politiska ledningen har att styra Försvarsmakten i ekonomiskt och organisatoriskt hänseende till delar kan ha sin förklaring i skillnader i synsätt på hur Försvarsmakten bör lösa sina uppgifter. Skillnaderna i synsätt kan i fredstid föro
•
Stress och tidsbrist bland chefer
I årets FM Vind har man även lagt till frågan hur ofta man använder Försvarsmaktens IT-system. Endast 5 procent svarade att de var sällananvändare medan 80 procent sa sig arbeta ofta eller mycket ofta i systemen. Med andra ord är det lite som talar för att problemen med IT-användandet främst beror på gruppen sällananvändare, vilket det spekulerats kring.
– Nej, även de som använder systemen oftare verkar ha problem. Kanske kan vi göra vissa förbättringar i systemen. En annan åtgärd skulle kunna vara att införa fler administratörer på förbanden som sköter det här, säger Klas Eksell.
När det gäller kränkningar och trakasserier uppgav 988 personer, eller 6,6 procent, att de blivit utsatta för någon form av ovälkommet beteende de senaste 12 månaderna. Det kan jämföras med 923 personer (7,1 procent) året innan.
– Det är helt klart underkänt. Vi har en nollvision på det här området och även om det kanske inte är möjligt att uppnå i praktiken är de