År 476 avsattes den siste kejsaren Rom, vilket brukar markera slutet på den antika epoken. Romarriket hade då funnits i nästan tusen år. I den här artikeln presenteras några av orsakerna till romarrikets undergång.
Orsaker till romarrikets undergång
Romarriket var det största och mäktigaste rike som världen skådat. Ändå föll det samman. Det skedde under lång tid och av flera olika orsaker:
Germanerna trängde på. I slutet av 300-talet ryckte asiatiska ryttarfolk fram mot norra och östra Europa. De germanfolk som bodde där tvingades på vandring in i romarriket. Det ledde till oavbrutna krig och härjningar.
Skatterna förlamade riket. Armén, som bestod av 300 000 man under Augustus, fördubblades och kostade allt mer. Lönerna till alla statens tjänstemän kostade oerhört mycket pengar. De fattiga som staten försörjde blev allt fler. Skatterna måste höjas, men allt färre medborgare kunde betala skatt.
Människor blev arbetslösa och lämnad
•
Romerska riket
Romerska riket
Flagga
Valspråk: Senatus Populusque Romanus (SPQR) Senaten och det romerska folket
Romerska riket som störst 117 e.Kr., under Trajanus.
Huvudstad
Rom, 753 f.Kr–293 e.Kr, fram till år 330 endast nominell roll som huvudstad.
Konstantinopel, 330–476 e.Kr. (fortsatt till 1453 e.Kr. i öst)
Språk
Latinsamt grekiska i öst efter 610 e.Kr.
Religion
Romersk religion och kejsarkult till och med 380 e.Kr. därefter kristendom.
Statsskick
Mytologiskt kungadöme enl. traditionen 753 f.Kr.–509 f.Kr.
Republik509 f.Kr.–27 f.Kr. Kejsardöme27 f.Kr.–476 e.Kr.
Sista kejsare
Romulus Augustulus i väst, Konstantin XI Palaiologos i öst.
Bildades
Enligt traditionen 753 f.Kr.
Upphörde
476 e.Kr.
– upphörde genom
Det västromerska rikets fall.
– uppgick i
Bysantinska riket
Areal
2 750 000 km² (25 f.Kr.), 4 200 000 km² (50 e.Kr.), 5
•
Romerska rikets fall
År 476 e.Kr. har i historieskrivning angivits som året då Romerska riket upphörde att existera och medeltiden inleddes. Det är egentligen fel. Det som hände då var att den siste västromerske kejsaren Romulus Augustulus avsattes i september samma år.[1] Den östra rikshalvan, det Östromerska riket, senare känt som det Bysantinska riket levde kvar ända fram till 1453 då osmanerna (ett turkiskt folk) erövrade Konstantinopel.
Orsaken till Västroms fall anses åtminstone i äldre historieskrivning ha varit att Västrom inte kunde försvara sig mot alla germanfolk som attackerade riket. Västrom erövrades därför av goter, vandaler m.fl. Sanningen är snarare att imperiet stegvis upplöstes. De västromerska kejsarna överlät successivt kontrollen över olika områden till olika germanstammar och som motprestation skulle dessa försvara riket mot andra folkgrupper. Dessa stammar bildade egna kungariken men erkände fortfarande formellt kejsaren som "överhuvud". De germans