Hur blir berg högre
•
Så högt kan berget bli
På Mars finns solsystemets högsta kända berg. Det heter Olympus Mons och sträcker sig omkring två mil upp mot rymden.
Frågan är om ett sådant högt berg skulle kunna finnas på jorden där Mount Everest med sina 8 848 meter över havet har rekordet.
Henry Reich som producerar underhållande små videor om olika fysikaliska fenomen i sina Youtubekanaler Minutephysics och Minuteearth ger svaret i sin nya video "How Tall Can Mountains Be?"
Han skissar på att bygga ett berg vars bas sträcker sig mellan New York och Chicago. Med en pyramidform och 45 km högt blir det fem gånger högre än de högsta topparna i Himalaya.
Men det skulle inte funka. Bergets tyngd skulle inte kunna bäras upp av jordskorpan och det skulle sjunka ner genom manteln och smälta.
Enligt Henry Reichs beräkningar kan ett berg på grund av detta inte bli högre än 15 km.
Men det finns andra fenomen som begränsar höjden. Vindar och nederbörd eroderar berget som gör att toppen bokstavligen kan trilla
•
Berg
Vilken utsikt! Ja, men jag fryser. Jag måste ta på mig en tröja. Om du går upp på ett högt berg, kommer du upptäcka att det blir kallare och kallare ju högre upp du kommer. När du förflyttar dig 100 meter uppåt blir det ungefär en grad Celsius kallare.
Så om du går 1000 meter uppåt är det ungefär 10 grader kallare än där du började. Det gör att klimatet på höga berg skiljer sig från lägre liggande områden i närheten. Berget Kilimanjaro i Afrika ligger nära ekvatorn. I närheten finns det varm savann och regnskog, men ändå ligger det alltid snö på toppen av Kilimanjaro, och det är just för att temperaturen sjunker ju högre upp man kommer. Och att temperaturen sjunker högre upp har i sin tur en annan effekt.
Titta här. Här kommer luft som rör sig mot ett berg – det blåser. Formen på landskapet tvingar luften högre upp. Där är det kallare – kommer du ihåg? Och när luft blir kallare så bildas det moln av små, små vattendroppar.
Snart börjar det regna. Ofta regnar ell
•
Andra bergskedjor och högplatåer bildas huvudsakligen genom förtjockning och vertikal upphöjning av jordskorpan, utan någon deformation och hopveckning. Det gäller t.ex. den tibetanska högplatån, även den tillkommen som en effekt av Indiens kollision med Asien, eller Colorado-platån i sydvästra USA. Uppsprickning av en kontinent kan också föregås av en upphöjning av jordskorpan i det aktuella området. Högplatåerna i Östafrika, t.ex. i Etiopien, har uppkommit genom en upphöjning knuten till den uppsprickning av den Afrikanska plattan som sker längs den Östafrikanska riftdalen. I detta område finns ju också höga isolerade bergstoppar som är aktiva vulkaner, såsom Mount Kenya och Kilimandjaro. Mindre bergsryggar och höjdpartier kan bildas när ett berggrundsblock, en horst, mellan två förkastningar skjuts uppåt. Exempel i Sverige är Skånes åsar och Omberg vid Vättern.
Äldre bergskedjor
Den Skandinaviska fjällkedjan bildades för ca 400 miljoner år sedan när en föregångare till våra d