Hur fort växer myror


  • Hur stark är en myra
  • Vad äter myror
  • Fakta om myror för barn
  • Myror

    Den här artikeln handlar om insektsfamiljen myror. För andra betydelser, se Myra (olika betydelser).

    Myror (Formicidae) är en familj av gaddsteklar med små eusocialainsekter. Tillsammans med getingar, bin, parasitsteklar och växtsteklar bildar de ordningen Hymenoptera. Familjen är mycket mångskiftande och består av upp till 22 000 arter, varav över 14 000 arter är kända[1], där absoluta merparten lever i tropikerna. De lever i välorganiserade kolonier som kan omfatta flera miljoner, ibland miljarder[2], individer. Individerna delas in i de subfertila eller sterila honorna som utgör "arbetare", "soldater" etcetera, fertila hanar som utgör "drönare" och fertila honor som utgör "drottningar".

    Myror återfinns över nästan hela världen, och har tillsammans beräknats utgöra i genomsnitt 15-20 % av den totala biomassan av landlevande djur (i tropiska regioner mer än 25 %).[3] Uppskattningen av antalet individer varierar, men

    Myror inomhus

    Det finns omkring 80 arter av myror i Sverige men väldigt få av dem räknas som skadedjur. De tre vanligaste myrarterna som klassas som skadedjur är svartmyror, hästmyror och faraomyror.

    Vi använder oftast svartmyra som samlingsnamn för de myror som vi ser i våra hem. Svartmyran letar sig gärna inomhus under vår och försommaren för att hitta något sött att äta. Svartmyran gör oftast ingen skada på ditt hus, men blir det en invasion av myror finns det en risk att de bosätter sig i ditt skafferi, förstör livsmedel och upplevs som ohygieniska.   

    Hästmyran däremot, kan orsaka stora problem för dig om den söker sig in i ditt hem. Ute i naturen gräver hästmyran sitt bo i murkna stubbar och stockar. Om du har otur och den tar sig in i ditt hus, bosätter den sig gärna i isolering eller fukt- och rötskadat virke och i värsta fall i friskt virke. Ett angrepp av hästmyror kan försvaga husets konstruktion och bli en säkerhetsrisk för dig som bor där. 

    Är myror sk

    Varför krockar aldrig myror?

    I ett laboratorium på universitetet i Toulouse i Frankrike har myrforskaren Audrey Dussutour byggt upp smala gångar i laboratoriet för att studera myrornas eleganta sätt att ta sig fram. 

    – Myror krockar aldrig och hamnar aldrig i trafikstockningar, säger Audrey Dussutour.

    Människor prioriterar sig själva

    Myror håller låg hastighet och sätter inte sitt eget intresse först utan prioriterar att kollektivet tar sig fram. Det gör att deras trafik flyter smidigt.

    Den låga hastigheten och prioriteringen av kollektivet är de största skillnaderna mellan hur myror och människor fungerar i trafiken, säger Maria Börjesson, trafikforskare vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm.

    – Vi är fokuserade på att själva komma fram så fort som möjligt och bryr oss inte om de andra trafikanternas resor, säger Maria Börjesson.

    Ny antibiotika

    Medicinforskare har länge intresserat sig för insekternas sätt att ta sig fram och överleva. Det är framförallt vårt växande h