Hur ser kärnvapen ut
•
Vi säger nej till kärnvapen!
FN:s medlemsstater har förhandlat fram ett avtal om förbud mot kärnvapen. Men Sverige har inte skrivit under. Detta trots att dagens kärnvapen är farligare än någonsin. Styrkan i moderna kärnvapen är många gånger starkare än de atombomber som fälldes över Hiroshima och Nagasaki för över 70 år sedan. Kärnvapen är ett hot mot hela mänskligheten och vår planet. De humanitära konsekvenserna av ett nytt kärnvapenkrig går inte att överblicka. Att Sverige står upp mot kärnvapen och för nedrustning är därför viktigare än någonsin. FN-avtalet sätter press på kärnvapenstaterna och påminner dem om deras nedrustningslöften.
Vi har höjt våra röster mot kärnvapen under många år och flitigt debatterat frågan. Ett exempel är en debattartikel i januari 2021. I vårt remissvar till regeringens utredning skriver vi om vikten av att Sverige undertecknar och ratificerar kärnvapenkonventionen. Under sommaren 2019 meddelade regeringen att Sverige inte kommer att skriva und
•
Kärnvapen
Kärnvapen är en typ av vapen vars sprängladdning får sin energi från fission, eller från olika kombinationer av fission och fusion, av atomkärnor. Detta skiljer dem från konventionella vapen, vars sprängladdningar får sin energi från kemiska processer.
Kärnvapen finns i varianter från de minsta med sprängkraft som inte är mycket större än de största konventionella bomberna, till enormt kraftfulla konstruktioner som kan utplåna allt inom en radie på flera kilometer. Kärnvapen transporteras vanligen till målet med bombplan eller ballistiska robotar, men även artilleripjäser, kryssningsrobotar och minor med kärnladdningar finns. Många kärnvapen har provsprängts men endast två har använts i en väpnad konflikt: Atombomberna över Hiroshima och Nagasaki (Little Boy och Fat Man) sprängdes mot slutet av andra världskriget i augusti 1945 på order av USA:s president Harry S. Truman. Den som använder kärnvapen i en väpnad konflikt bedriver kärnvapenkrig.
Olika namn
[redi•
Utforska världens kärnvapen
Under kalla kriget fanns det cirka 70 000 kärnvapen i världen. Sedan dess har antalet sjunkit år för år.
Det är främst stormakterna USA och Ryssland som står för minskningen. Nu stannar minskningen av och antalet operativa stridsspetsar ökar.
Här kan du själv se hur arsenalerna förändras.
Det finns strategiska kärnvapen. De har ofta lång räckvidd och laddningar på hundratals kiloton. De kan nå strategiska mål som militärbaser och större städer på andra kontinenter.
Det finns även icke-strategiska kärnvapen, så kallade slagfältskärnvapen, med lägre sprängverkan. De benämns även taktiska kärnvapen.
Atombomben ”Little Boy” som detonerade över Hiroshima 1945 var ett taktiskt kärnvapen med en laddning på 15 kiloton.
Så har antalet kärnvapen förändrats sedan 2005
Dra i spaken för att välja år
Laddar...
Se ländernas kärnvapen i januari 2024
Flera har en kärnvapentriad. Det är robotar och bomber i luften, på marken och till havs.
Källa: SIPRI