Hur uppstår blixten vid

I ett åskmoln uppstår elektriska laddningar. De negativa laddningarna samlas i molnets nedre del och de positiva i den övre delen.

Till slut blir spänningen mellan marken och molnet, eller mellan de olika delarna av molnet, så stor att något behöver hända för att jämna ut spänningsskillnaderna. Då bildas en elektrisk urladdning. När urladdningen sker blir luften så kraftigt upphettad att den blir självlysande. Det är det som vi ser som en blixt. 

Blixten går genom en så kallad blixtkanal som byggs upp i luften. Den är inte bredare än en penna men kan vara mellan 5 och 10 kilometer lång. Själva urladdningen genom blixtkanalen sker med en hastighet av 30 000 km/s.

En blixt är våldsamt het, under några miljondels sekunder är den faktiskt hetare än solens yta. Det kan förklara varför hus och träd kan börja brinna när blixten slår ner.

• Strömstyrka: 5000-100 000 Ampere, i snitt 20 000 Ampere
• Tiden för huvudurladdningen: 0.0001 sekund
• Antal urladdningar i samma

  •

  Varför är blixten blixtformad?

  Varje sekund slår ungefär 100 blixtar ner världen om. Blixtar kan innehålla upp till en miljard volt och rör sig i segment om cirka 50 meter vardera från molnen ner till marken. Men varför är blixtarna egentligen sicksackformade? En ny studie presenterar nu ett svar. 

  – Det finns en del läroböcker om blixtar, men ingen förklarar hur sicksackformen uppstår, varför den elektriskt ledande kolumnen som binder samman blixtens olika steg förblir mörk eller hur blixtar kan färdas flera kilometer, säger John Lowke, som ligger bakom studien och är professor vid University of South Australia, i ett pressmeddelande. 

  Syremolekyler står för förklaringen

  En blixt urladdas stegvis från ett elektriskt laddat moln tills den är tillräckligt nära marken. Då möts den del som rör sig genom molnen – förurladdningen – med en del från marken – fångurladdningen – och blixten slår ner. Förloppet är så snabbt att ögat inte hinner särskilja de olika delarna.&nbs

  •

  Blixtar och åska

  Det är visst åskväder! Men vad är det som orsakar blixtarna och mullrandet efteråt? För att förstå det behöver vi först veta några saker om de där små byggstenarna som all materia byggs upp av – atomer – och deras laddning. Atomer består av protoner, elektroner och neutroner. Protoner är positivt laddade.

  Elektroner är negativt laddade. Och neutroner är oladdade. Vanligtvis har en atom samma antal protoner som elektroner, så laddningarna tar ut varandra. Men ibland hoppar elektroner från en atom till en annan. En atom som förlorar elektroner blir positivt laddad.

  Och en atom som får extra elektroner blir negativt laddad. Vad har det att göra med åska och blixtar? Vi kommer till det! Först tar vi en titt på hur laddade atomer beter sig. Om du går på en lurvig matta och därefter tar i ett dörrhandtag, så kan du få en stöt!

  Det beror på att du dragit till dig elektroner från mattan. Negativa laddningar stöter bort andra negativa laddningar, och attraher